-
för ett exakt ett år sen vad det en väldigt nervös Amanda som jobbade kväll och längtade tills klockan skulle bli 19 så jag skulle få åka hem.
hemma väntade ett graviditetstest!!
jag var 6 dagar sen och eftersom vi försökte bli med barn så var 6 dagar mycket, eftersom vi verkligen hoppades!
tror aldrig jag varit så nervös förut!
tror Roberth var väldigt nervös också för vi sa inte mycket till varandra när jag väl kommit hem utan jag kilade snart nog in på toa!
lämnade testet i handfatet, vågade inte titta!
Roberth gick in och efter en liten stund ropade han och frågade om jag inte skulle komma och kolla. jag verkligen smög sakta in och såg att det var väldigt mycket text på testet och hjärtat sjönk för trodde det inte var bra, men det var det ju!! stod antal veckor jag varit gravid, 2-3 veckor och gravid på svenska och finska!
sen blev det glädjetårarkalas!
och nu, sitter jag här och tittar på det finaste som finns och kan inte riktigt förstå att han är vår och att han för ett år sedan redan tagit över den största platsen i mitt hjärta, fast han inte var större än ett riskorn!
